Åh my lord. Snubblade över det "nya" (?) programmet Paris new Bff.
Wtf?! absolut sämsta skiten jag sett sedan " a double shot at love" på mtv.
Ni missade väl inte de bisexuella skanky tvillingarna som sökte 'kärleken'? det var tragiskt.
Det hela måste ha börjat ngn gång vid Robinson, Farmen, Bigbrother & paradise hotel.
Nu söker kändisar vänner, bönder söker frugor & singelmammor bara söker...
Jag skäms när jag tittar på skiten. Jag minns när jag var yngre och Ricky hade en talkshow där storvuxna nigresser med fejkade naglar, hår, päls (läs 'allt') eller rödhåriga rednex slogs eller hade varit otrogna med halva världen.
Jag kunde inte titta på det utan att rodna, för att jag skämdes för att vara människa. Ugh.
& nu får jag det kastat i ansiktet att jag är av samma ras som de fula hjärndöda brudarna som trånar efter Paris Hiltons vänskap.
Även så att samtidigt som jag skriver detta rullar Rachel Zoe Project på Dumburken.
Har alla bara glömt att denna fula skata ligger bakom "size zero-fenomenet"?
Som om kändisar (läs människor över lag), inte bantade nog i Hollywood?!
Även så att bara en kvart in i programmet insåg jag att bruden nog inte kan stänga käften! Inte det att hon pratar mkt, men hon stänger aldrig munnen, läpparna rör aldrig vid varandra.
Värsta jag vet. Vill bara sätta två fingrar under hakan på henne & stänga truten.
Såå, slutsats, när sizezerogrejen blåste över började man dyrka denna tjej för att hon stylar kändisar & lever "glammigt".
Är det bara jag som tycker att det är lite uppblåst, hjärndött & totalt ointressant?
Sure, mode & kläder i all ära, det är roligt, men jag blir förbannad av att titta på program efter program där verkligheten målas i strass & 'problemen' är att ngn annan kändis ngn gång burit samma smycke på en gala nittonhundrakallt.
Min verklighet är annorlunda, samtidigt som jag mer än gärna tittar på Satc eller Antm, för att drömma mig bort, vill jag gärna kunna titta på ngt jag kan relatera till, eller som ger mig inspiration eller helt enkelt peppar mig.
Helst något mer intellektuellt än Paris Hiltons lilla fanclub som slickar arsel 24/7.
Varför bloggar jag alltid när jag är irriterad? Det blir ju bara shiet av det hela.. Osammanhängande dravvel om saker som egentligen inte spelar roll.
Totalt ointressant läsning. Men kanske snäppet vassare än Rachel Ray show?
Jag kan verkligen förstå att internet tar över, med alla coola (och supersugiga) bloggar att roa sig med.
Även så facebook, god bless facebook.
