Free.

Nu har hon lämnat boet. Hon är jag.
Bor numera tillsammans med kollega & partner in crime, Jennifer (& lilla F&R).
Jag bor på övervåningen på 2 rum & vi delar kök & badrum.
Detta kunde inte kommit mer lägligt. Jag har känt mig som inträngd i ett hörn i flera veckor.
Som om jag stod och stampade på en o samma plätt utan att det ledde någonstans.

Nu slipper jag ta hänsyn till ngn annans tider, schema och vanor. Jag har inventerat mina saker & får känna mig lite självständig for once. Jag kan relaxa på ett sätt som varit svårt på sistone.

Surt är det dock att jag jobbar natt hela helgen och inte kan få njuta lite vin & sällskap på min boyta..

Klockan är nu 05:40 & jag kom ganska precis hem från jobbet. Är fruktansvärt mör i både kropp & knopp.
Jag upphör aldrig att förvånas över ystadborna. Förstår de inte att även Max är en arbetsplats med människor i tjänst?!
-Vi är inte robotar designade för att ge er fyllemat!

Sängen skriker olidligt högt på mig. Synd bara att den är ödsligt tom *sniffle*.

Sänder iväg massa varma tankar och kramar till min Mia i Egypten. Älskar dig för evigt tvilling & saknar dig obeskrivligt mkt, today, everyday!

Massa tack till Smilia som hjälpte till att flytta mina saker också! Verkligen, kombi rules!