Japp. Då satt man framför en sådan här burk igen.
Nu befinner jag mig i Lund, hos syster.
-Skönt avbrott från hotell Ibis, där jag bott i 2 veckor nu, jag arbetar nämligen en 3 veckors period på Max, Nova Lund, som extern.
Hemlängtan må låta fånigt, men denna blondie saknar sin lya, sin gula tax, maltes lattes & spontana hemmamyskvällar. Jag trodde aldrig jag skulle säga (skriva) det, men jag saknar MaxiYstad också.
Kanske skickar de runt oss som externer för att vi skall lära oss uppskatta vår egen restaurang?
...jag och Näädy har en del teorier om vår tillfälliga arbetsplats och dess anställda & för att inte tala om gästerna. -Akademikerna, studenterna & länningarna utger 98% av Lunds befolkning & de är fullständigt gräsliga. Servicejobb kan vara crap ibland, men aldrig har jag känt mig så förbannad som när de små pysslingarna kräker ur sig kränkande kommentarer under mina skift. ugh! worst kind.
Min älskade tvilling & jag har lyckats klämma in några telefonsamtal under denna period också.
Och, Mia. Du är en klippa. Du klarar det här, finner en lösning, jag vet att du kan.
Min själsfrände, 10 år av vänskap, jag lämnar dig aldrig.
Längtar tills du kommer hem. Då får vi våran tid tillbaks. Våra ångestsöndagar, vår o'boy på marinan & våra B&J-kvällar. Älsk.
Imorgon är det vidare till Höör, hjälpa morfar.. En gång i månaden ca. Han behöver det, sällskapet, hjälpen och avlastningen. Jag blir alltid lika trött av besöken, men det är värt det. Han är den morfar jag aldrig hade som kneehigh.
Sist jag var där fick jag se ngt. mycket intressant. Ett vykort. Från ett av hans barnbarn & en annan. Jag var inte den enda som blev chockad visade det sig.
De tog kortet som ett hån, ett skämt.
De undrade vem undertecknad nr 2 var, och där satt jag som ett fån...
Varför? Sure, det var inget elakt, men varför? Nyårspundade ni? Tonårsångest acting out too late? Gick ni bananas i adressboken? Tyckte ni det var roligt?!
.... suck.
När jag verkligen inte stört mig på situationen på ett tag kommer den flygande emot mig igen.
...whoaaa, så mycket spydigheter jag håller inom mig nu.
Hade så gärna kluttat ner svordomar, skällsord och pikar ála fjortis.. Men låter bli.
Nu en sovstund innan tågfärd imorgon.
Saknar ljudet av gnisslande tänder miss i nassen ;)
10 kommentarer:
Varför vara misstänksam? Varför inte bara se handlingar som de är. Blir man inte glad för vykort längre?
De blev snarare bara chockade.
Det var drygt 30 år sedan de hörde av sitt barnbarn. Mormor visste inte ens hans ditt fullständiga namn.
& varför inte ens skriva det själv?
... det hela kändes bara otäckt.
OK. Jag hade för mig att jag skrev under med hela mitt namn. Slarvigt om jag inte gjorde det, men knappast 'otäckt' väl?
PS: det var lika länge sen jag hörde av dem. Otäckt var ordet :)
Pfft.. Överkompenserande snart 40åringar har vi väl alla fått nog av?
ja. då är det bätttre att drömma sig bort till 43-åriga läkare i TV-serier :)
BAaaaaaaahhHH. OVERLOAD! Såhär mycket kommentarer har jag aldrig fått här.
Inget otäckt med fullständigt namn.
Misinterpretations as usual.
Hade ingen aning om att min blogg ens hade några besökare förutom schwester. Chockerande faktiskt.
AHaa! Some serious bloggsnoking going on. Mcdreamy is the shit, den som säger annat har fel i huvudet. Not overcompensating anyways ;)
Haha.. Detta är ju bara för bra. Right Schwester?
För att reda ut missförståndet:
Vad menade du med "& varför inte ens skriva det själv?"?
1. Jag skrev hela vykortet för egen hand med min och endast min lekamen, huvud och penna
2. Det kändes naturligt att addera Patricias namn längst ner eftersom vi reste tillsammans
3. Jag skrev med stora lättlästa bokstäver eftersom läsarna var äldre än vad gäller mina andra vykort
Ja, McDreamy verkar vara en favorit bland många - icke desto mindre en överkompenserande 40+are :)
Skicka en kommentar